Så var man hemma i stora staden igen då. En asgo men samtidigt lite konstig känsla. Trots att jag hela tiden har vetat om att jag skulle åka på LIA nu, så blev det ändå ett abrupt slut kändes det som. Att lämna den (numera) vanliga, invanda verkligheten i Uddevalla, och helt plötsligt befinna sig i en annan, ovan i Stockholm. Den känslan är skitskum. Men jag måste ändå säga att det är grymt gött att vara hemma! Har kramat på katt, sprungit upp och ner för trappen som jag sprungit upp och ner för i alla år, ätit god mat (som jag slapp laga!), suttit på kökspallen och pratat med m&p. Precis som vanligt.


Bild över torget, från imorse när jag vaknade.

Den GIGANTISKA 6-månaders packningen. Den tog upp nästan hela bilen.

Medens vi väntade på att Frida skulle komma så spatserade vi runt i stan, på torget och ner till Hasselbacken. Passade på att ta några sista bilder av fina fina Uddevalla. Kommer att sakna den stan! Det är tur att jag kommer tillbaka en tur i juni och sen i höst igen då såklart :)

Hittade dessutom min klasskompis/granne Louise stulna cykel...i ån! Såklart, varför skulle den INTE ligga där i...?

Imorgon ska jag köpa nya skor, ta en sväng till IKEA och hälsa på folket och fika/hälsa på hos morfar! På måndag börjar LIA:n!!! Galet!